måndag 29 september 2008

Labbisar

Björn ringde precis och meddelade den goda nyheten att vi fick godkänt på den svinigaste labbrapporten.

Och underligt nog är jag ändå inte glad på det där sättet som jag borde bli. Det känns lite som om allt suger i mitt liv just nu. Liksom... Fan. Jag orkar inte. :( Och jag vet inte alls vad jag vill, eller hur jag hamnade här. Åååh... Saknar ganska mycket just nu, men vet forfarande inte alls vad jag vill eller om jag har gjort rätt.

Ååååååååååååh... :(

söndag 7 september 2008

Hm

Jag har fått kommentarer om att det är konstigt att skriva att man har gjort slut med någon på sin blogg. Hur ser folk på det egentligen? En blogg är väl någon slags dagbok på internet? Jag menar... Klart man inte skriver jätteprivata saker, men det är ju ändå nånting alla kommer få reda på förr eller senare, och det är så mycket lättare att skriva det där iallafall några ser. Right?

tisdag 2 september 2008

Tågaktivitet

Idag är jag inte lika bitter och ensam. Inte än iallafall, det kommer senare på kvällen.

När jag åkte tåg hem förut satt jag och kikade lite i min kalender som jag köpte för ett tag sen. Där hittade jag massa smileys som hade roliga och konstiga förklaringar. Enjoy!

:-* Oops! eller Jag åt just något surt

<-) Jag är kines

:-: Mutant smiley (med särskrivning)

:-` Smiley som spottar ut sin tuggtobak

(:-( O-smajligt ogillande (?)

:] En glad liten dvärgsmiley som gärna vill vara din vän (:P)

:=) jag har två näsor

8-O OH MY GOOD!

:^) Jag har en bruten näsa

%-6 Jag är hjärndöd

Osynlig smiley (Hihi)

:-o Sjunger nationalsången

I-) Hee hee

:-I Grym

8-] WOW, maaaaaaaaaaaaaaan

<:-I Användaren är ett dumhuvud

:-I "Ha en vanlig dag" (Gillar att det är samma som "grym")



Man kan ha tråkigt på tågen ibland...

måndag 1 september 2008

En vecka in i terminen... Nej, inte ens det. En veckas nollning och en dags lektion. Och jag är så trött... Massa fester och sånt förra veckan, var nog bara nykter en dag tror jag och hemma ännu mindre. Sen hände det ju inte bara saker i skolan utan i mitt liv också, vilket verkligen har förändrats på två veckor. Och jag vet inte om det är bra eller dåligt. Det är svårt att känna hur man egentligen mår när man inte direkt har någon man känner utan och innan på det där sättet man gör när man ses varje dag.

Jag saknar att ha någon som alltid finns där, som man kan säga allt till när som helst. Som förstår när något är fel utan att man säger nånting och som ger en precis den reaktion man fiskar efter när man berättar något. Någon som alltid tar sig tid och kramar en.

Går det att gå tillbaka ett år i tiden?