Flytt och så.

Okej, nu kommer ännu ett roligt klagande blogginlägg. Känns som om jag alltid skriver om negativa saker. Men anyways. Jag vill mest säga att jag är besviken på de som är skeptiska mot min flytt med michael. Om ni nu har negativa åsikter om det, håll det till er själva, för jag vill inte höra. Detta känns bra (eller snarare mer än bra) för mig, och jag tycker att ni borde vara glada för mig då, eller? Skaffa ett eget liv istället för att klaga på mitt, deal? (Okej, kanske lite "hej, jag är 15 år gammal", men det är så det känns) Om detta visar sig vara ett misstag lär jag väl märka det, och låt mig göra det själv i så fall.

Iallafall... Hjalle, ring mig någon dag! Du är kass på att svara på mina sms... *gruff*

Och jag har nu lyckats fixa så att man kan kommentera igen... Om det är någon som känner sig manad.

Soon...

Snart händer det. Lilla Jenny flyttar hemifrån och blir sambo. Vuxenpoängen bara stiger i höjden alltså. Wiiii. Fin lägenhet på Norra Gubberogatan 3 vid Olskrokstorget, en tvåa på 70 kvadrat. Bättre blir det nästan inte!

Me and my darling.

Fy fan.. Det gör verkligen ont med halsfluss. Inte bra någonstans.

Och idag borde jag verkligen plugga. Men det är omöjligt att koncentrera sig, som om det inte är svårt nog när man mår bra. Kemi kan vara så svårt ibland... Uuuh. Det är ju inte för att det är enkelt som 60% av alla kuggar på första tentan liksom.

There is always hope... Eh.

Hej mr Halsfluss?

Eller vad ska man säga. Han är inte välkommen, fast han kommer ändå. Dålig timing har han också, några dagar innan tentan liksom... Uuuuuuh

Insikt

Idag insåg jag vad jag ville, och hur mycket jag ville det. Iiih vad skönt!

En vecka kvar till tentan. Underligt att jag är så lugn när jag absolut inte kan allting. Undrar om det är ett bra eller dåligt tecken? Det känns som att jag inser att det finns viktigare saker än att klara en tenta. Typ att må bra och inte tänka på massa skit hela tiden.

Det finns nog ingenting som slår känslan att veta att man väljer och tänker rätt. Jag kommer sova gott inatt. Fan vad skönt. Ibland har Winnerbäck så otroligt rätt;

Och jag känner inte riktigt
Och jag lever inte riktigt
Under dagarna som inte riktigt finns
Men så kommer en säsong igen
Och strömmen går igång igen
Och nätterna blir ljusa
Och jag känner och jag lever
Och jag minns

Att allting, allting, allting
Allting, allting ja allt
Är nästan perfekt

Hur?

Hur vet man vad man vill? Jag vet vad jag vill. Och vad jag inte vill. Eller va? Hjälp!

Och dessutom är det tenta nästa vecka, min koncentrationsförmåga är inte på topp. Detta är inte bra någonstans.

On top of everything hände något idag som jag absolut inte räknade med. Och det är inte okej för mig att du inte har sagt något. Jag är besviken.

Är trött på att tycka mer om folk än folk tycker om mig...

Uäääh. Igen

Tja. Just nu känns allt rätt hopplöst, så är jag nervös om torsdag också. Allt i mitt huvud bara virvlar runt och jag vet inte alls. Nånting alls. Och allt kändes bra när jag hade pratat med dig i söndags, och idag vet jag inte alls, och folk tycker så jävla mycket utan att veta hur det känns. Blir så trött... Känns skönt att ha någon jag litar på till 100% iallafall. :)

Säger det igen... Om det fanns en tidsmaskin alltså.